Jag för min del tycker att det känns som om SEO-branschen just nu befinner sig i ungefär samma läge som it-branschen gjorde i början av boomen, dvs. en hipp bransch med väldigt många aktörer med varierande kunskaper. Flera av mina vänner som är företagare har anlitat SEO-företag, och då med varierande resultat. En kompis till mig driver ett litet enmansföretag som säljer produkter via nätet. Han saknar emellertid helt intresse för internet
som sådant utan har ett enkelt system för att kunna administrera sin sida.
kom t.ex. fram till mig och frågade varför man måste finnas med på en massa obskyra sidor med tusentals länkar om porr och poker för att komma högt upp i Googles resultat.
Jag hade varit utomlands en längre tid och han hade då anlitat ett SEO-företag som hade slängt upp honom på varenda skitkatalog som finns att hitta. Utöver det så hade de ändrat titeln och meta-taggarna på hans sida och där kört en upprepning av nyckelord ca 5 gånger vilket inte såg klokt ut.
Enligt min åsikt så hade (har) min vän inte bättre produkter eller priser än hans konkurrenter. Hans styrka låg i bra och enkel struktur, fina bilder på produkterna och väldigt bra texter. Dessutom så gav han alltid strålande support och svarade alltid blixtsnabbt och trevligt på kunders frågor. Dessutom så tog han alltid tillbaka produkter om kunden var missnöjd, oavsett anledning eller inköpsdatum.
SEO-företaget gick snabbt in och ändrade texterna. Slängde in nyckelord här och där och ändrade självklart om rubrikerna till h1-h3 taggar med nyckelord för "det måste man ju bara ha". Dessutom så har han en sitemap som ser ut som en helegen länkkatalog.
Tricket fungerade. Sidan ligger nu högt upp på serpen och besökarantalet har stigit med nästan 100 %. Antalet ordrar och kunder har emellertid sjunkigt med drygt 25 % men min vän är inte orolig.
Det där SEO säger han, det är ju framtiden och för att överleva som onlinebolag så måste man hänga med på tåget.
Vill ni höra en historia?
En gammal man har ett korvstånd bredvid en stor väg. Mannens korvar är kända över hela delstaten för de är gjorda på de finaste råvaror och utomordentligt goda. Mannen har 2 anställda, unga glada söta flickor som får in lite extrapengar när de studerar. En stor neonskylt har han också satt upp som uppmanar besökarna att stanna till en stund och äta en god korv och att han självklart bjuder barnen på en glaspinne. Affärerna går lysande. Varenda bil stannar till och handlar och småpratar med mannen som alltid är lika vänlig och glad.
En dag så kommer emellertid mannens son på besök. Han studerar ekonomi på ett av de finare universiteten i USA och han bli förskräckt när han ser pappans korvstånd.
- men pappa, vet du inte att det är en lågkonjunktur på väg? Du måste rationalisera verksamheten, skära ned på kostnaderna för att höja vinstmarginalen.
Mannen förstår inte så mycket av det där men sonen som läser på ett så fint universitet måste ju kunna det där. Sagt och gjort, mannen gör som sonen säger. Avskedar de 2 söta flickorna. Plockar ned den dyra fina neonskylten och slutar bjuda barnen på glass. Korvarna byter han ut mot billigare med inte lika fina råvaror för han måste ju överleva den här lågkonjukturen son sonen pratar om (vad nu det är)
Ett halvår senare kommer sonen hem igen. Han hittar sin pappa stående vid korvkiosken som skiner upp när han ser sin son och ger honom en stor kram. Du hade rätt min son säger han och tittar ut på vägen där bilarna svischar förbi utan att stanna.
Det var fasen vilken lågkonjunktur som vi fick.
Någon som ser parallellen?